Russian Symbolist Painter, 1856-1910 Russian painter and draughtsman. He was a pioneer of modernism, and his highly innovative technique broke with the traditions of the Academy of Arts in St Petersburg, where he had been a brilliant student; at the same time he felt dissociated from the social consciousness of The Wanderers.  Related Paintings of Mikhail Vrubel :. | An Oriental Fairy-Tale | The Swan Pricess | Alexandrovskaya Sloboda | Devil | Angel with Censer and Candle |
Related Artists:
Clarence a gagnon
Canadian Painter, 1881-1942 was a Quebecois painter. A native of Montreal, he studied at the Art Association of Montreal in 1897. Early in life, his mother had encouraged him to learn drawing and painting, but his father wanted him to become a businessman. Desiring to improve his knowledge about art, he went to the Academie Julian, Paris, and studied under Jean-Paul Laurens from 1904 to 1905. He then lived in Baie-Saint-Paul, where he produced many paintings depicting nature and the Canadian people. He invented a new kind of winter landscape that consisted of mountains, valleys, sharp contrasts, vivid colours, and sinuous lines. He became a member of the Royal Academy of the Arts in 1910. Gagnon took a trip to Venice, Rouen, Saint-Malo and the Laurentians to paint landscapes. He illustrated the pages of the novel Maria Chapdelaine by Louis Hemon. As well, he was the illustrator for Louis-Frederic Rouquette in 1929 in the white silence. He lived in France from 1924 to 1936. Gagnon opened modernity painting within Canada. He died in 1942. One of his disciples is the painter Rene Richard.
j. f. willumsen
(7. september 1863 i København - 4. april 1958 i Cannes) var en af pionererne bag det moderne gennembrud i dansk billedkunst omkring 1900. Han var primært maler, men mestrede de fleste kunstarter og arbejdede desuden som billedhugger, grafiker, keramiker, arkitekt og fotograf. J.F. Willumsen studerede ved Det Kongelige Danske Kunstakademi fra 1881 til 1885. Efter tre forgæves forsøg på at blive indstillet til afgangsprøven på Kunstakademiet, studerede han på Kunstnernes Frie Studieskoler i København. I 1891 var han med til at stifte Den Frie Udstilling, hvis udstillingsbygning han tegnede i 1898. Willumsen opholdt sig i hovedparten af sit liv uden for Danmarks grænser, hovedsageligt i Frankrig, hvor han under et ophold i Paris 1890-94 blev præget af symbolismen. I de følgende årtier blev han eksponent for flere af epokens kunstretninger og hans stil ændredes i mere ekspressiv retning. Willumsen tilbød en stor del af sine værker og kunstsamling til staten og arbejdede fra 1930'erne på oprettelse af et museum. I 1957, året før hans død, åbnede J.F. Willumsens museum i Frederikssund.
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.